Nehe... Vad gör man nu då?

Har varit ute en timme med hunden. Gick ganska bra. Men vad ska jag nu hitta på resten av dagen? Ska jag träffa Sötnosen eller inte?

I don't know, you tell me!

Vad har jag gett mig in på?

Glömde berätta en sak igår.

Tog en cykeltur vid 21 nånting. Trevilgt. Särskilt trevligt att äntligen hitta lite muskler, bland annat i rumpan (wow, de finns alltså!) och i låren. Men lite trist att jag har så jäkla dålig kondition. Trodde faktiskt inte det var riktigt så illa. Men ja. Cyklar jag en sån där runda varenda dag så kommer jag ju få bättre kondis ganska snart. Om jag dessutom kombinerar detta med att gå ut en lång runda med hunden varje dag kommer det gå undan.

Nu har jag en fråga till mina kära läsare

Vad tycker ni nu då? Vad tycker ni? Säg säg säg! Visst är min blogg fiiiin

Ni minns hur den såg ut innan va?


Bättre eller sämre?

Lång runda

jäklar vilken runda det blev idag! Riktigt halvambitiöst ju! Tog med hunden Linda på promenad, och hon var så uppspelt när jag kom och knackade på, så det var för första gången lite svårt att få på kopplet. Och det var också första gången som hon hoppade runt. Antar att det hade gått ett tag sen hennes senaste promenad.

Gick typ bussrundan extended. Ut på gamla vägen till högskolan och sen in bland villorna. Sen sneddade jag över gamlegården innan jag gick hem. En runda som i vanliga fall kanske inte tar fullt så lång tid som den gjorde idag. Men Linda är så fullständigt otränad, så det tar faktiskt längre tid när hon håller på och drar i kopplet. Så idag tog rundan nästan en timme.

En sak jag fått bekräftat ännu en gång är att Ceasar Millans metoder fungerar riktigt bra. När man sätter halsbandet högt upp i nacken på hunden behövs inte mycket kraft eller tålamod för att få hunden dit man vill. Lindas halsband är dock både stort och tungt och kasar ner ganska snabbt igen, så jag fick rätta till det ganska ofta, vilket även det tog rätt lång tid.

Sommar, sommar, sommar!

Sitter och smuttar på lite lemonad (ja, lemonad. Inget annat) och känner mig inte alls sugen på att jobba. Slutar inte förrän om en dryg timme! Åhh... Jag önskar jag fick sluta nu och gå ut och njuta av värmen!


Note to self: Keep out!


Inte så lätt som det ser ut...

Att ta ett redan färdigformulerat brev och översätta till ett språk man nästan enbart kan prata med släktingar är inte så lätt som man kan tro. Släktingpolskan är nämligen dels väldigt tillåtande, dels väldigt 70-tal (men åhhh (fladdrande ögonlock) så tjuuusigt!). Så när man ska översätta nämnda brev och skicka till högsta hönset på ett viktigt företag känns det plötsligt som att man är riktigt kass på språket... Nu duger det inte med "kan du tänka dig att..." utan det måste vara mer i stil med "skulle herrn kunna tänka sig in en situation där...". Störigt alltså. Tur man har en polsktalande släkting i huset! (ja, mamma alltså)

Solsken och värme

Idag jobbar jag hemifrån, plus typ 7 dagar till. Lite synd ändå att behöva sitta inomhus när det är så fint väder. Idag skulle man ju sitta på en uteservering i stan med en latte i handen. Helst utan jobb förstås. men ok, jag kan jobba också. Hmm... Kanske att man kan sätta sig på balkongen iallafall?

Patrycja does politics

Satt och funderade lite över lunch och kom fram till bästa lösningen. Det där med grova brottslingar, var man ska ha fängelser, hur mycket det ska kosta samhället, osv. Det jag kom fram till är förmodlingen den allra bästa lösningen någonsin:

Alla grova brottslingar, i stil med dagispedofiler, mördare och liknande, skall tvångskastreras (eller steriliseras) och skickas till Gottland. Där får de leva helt på egen hand. Förutom elektriskt stängsel med sisådär 3000 volt och 4 meter högt, kommer ingen som helst bevakning behövas. All kommunikation till ön stryps, sånär som på helikoptrarna som dumpar brottslingarna från 100 meters höjd, rätt ner i Gottland. Detta (helikopter, bränsle, pilot) är också enda stora kostnaden.
Till Gottland skeppas också vart tionde år (eller vid behov) en bengalisk tiger, liger, lejon eller liknande. På detta vis ser vi dels till att alltid bevara minst ett exemplar av arten i världen (som man senare kan klona), samtidigt som denna ser till att att det alltid finns plats på Gottland för eventuella nya brottslingar.
Var fjärde år kommer svenskarna få möjlighet att delta i en omröstning, då beslut fattas om huruvida 1 ton knott och mygg från Norrland skall fraktas till Gottlands brottslingar eller ej.

Så vad säger mina läsare? Får jag din röst i nästa riksdagsval?

Dagens låt

De som såg programmet vet vad jag snackar om. Det är inte alls lätt att få högstadiegrabbar att sjunga. De är helt enkelt för coola för det. Jag hade inte turen att se hela programmet, bara typ två avsnitt. Vet faktiskt inte ens hur många avsnitt där var. Men jag såg ett par, och jag förstod vilken kamp det här innebar.
Idag gör jag inte någon form av analys. Jag tolkar inte texten. Dagens låt är Dagens låt för den goda sakens skull. Det här projektet förtjänar helt enkelt min och andras uppmärksamhet. Så här kommer den, gosskören som jag först trodde skulle vara omöjlig att få till:

The Choir
under ledning av Gareth Malone
Stand by me/Beautiful girls



Säg mig, låter det inte helt fantastiskt?

Hjälp?

Gaah, snart slutar jag, och då kan jag åka hem och försöka förinta den där förbannade huvudvärken. Hur gör man det lättast? Har redan tagit både ipren och alvedon. Sen då?

Dum, men lättad

Ringde vårdcentralen för att ta reda på varför jag fått en tid i nästa vecka. Visade sig att NU följer de upp en grej jag sökte för i NOVEMBER, som jag dessutom avbokat för länge sen. I höstas hade jag jäkligt ont i mina handleder, och det vill de jag ska komma tillbaka för nu. Ehh... Njae... har ju liksom inte ont längre.

Bra. Då var det iallafall inte cancer ändå!

Måndag morgon

Jiisus, hade nästan kunnat missa bussen i morse. Men sånt är livet när sängen är varmare än världen utanför den... Nåväl. Jag hann med bussen iallafall. Men mår lite illa. Varför?!

...

Ibland blir jag bara så förbannad! Tänka sig att det finns människor som är så himla mycket viktigare än allt annat.

1,5 timmes kamp!

Jäklar vilken promenad det blev idag! Skulle egentligen bara gå en kort runda med Å och grannens hund. Men Å ringde N, som tog med sin hund ner, och vi skulle gå en runda. Nu råkar det vara så att båda hundarna är tikar, och båda ogillar tikar. Så JÄKLAR vilket gräl det blev. Lilltjejen (Linda, grannens hund) började blöda, men det var visst inte så farligt.
Nåväl. Vi fick kämpa hårt och länge, och de båda är ännu inte vänner, rätt långt ifrån. Men vi kom ändå en rätt bra bit på vägen, och det var positivt att N också är intresserad av att träna dem båda tillsammans. På det viset får vi båda varsin balanserad tik som inte ska bitas så fort hon ser en annan tik.

Nåväl. Känner mig lite skyldig till Å:s valkar, det var nämligen Å som höll Linda hela tiden. Men jag är mycket tacksam! Å har ju så mycket mer erfarenhet av hundar än jag, så det kändes nästan tryggast så, för min del iallafall.

Livrädd

Man kan ju inte låta bli att undra. Det går faktiskt inte. För hur mycket man än får höra att "det är nog ingen fara ska du se", och hur mycket man än förnekar saker och ting, så går det faktiskt inte att blunda för sina känslor när man väl fått höra att man testas för allvarliga sjukdomar. Jag har försökt att inte nojja. Jag menar, än så länge har jag inte fått något som helst besked, inte testats ytterligare, och inte heller har jag fått en akut tid hos läkaren. Men jag kan inte blunda för rädslan som infinner sig, det finns en liten risk att jag har cancer. Jag försöker förklara för mig själv att jag borde märkt det tidigare i så fall, klart att jag är frisk som en nötkärna. But then again, hade jag varit fullt frisk så hade jag inte fått ett brev från vårdcentralen med tid bokad för uppföljning. Vårdcentralen är nämligen inte särskilt känd för uppföljning. Det är inte deras grej.

Nåväl. Jag har försökt hålla både skenet och humöret uppe. Men jag ska villigt erkänna att jag oroar mig. Jag är rädd. Och jag gråter till och med lite. Men jag fortsätter försöka hålla humöret uppe och bortförklara. Vad annars ska jag ta mig till, innan jag vet säkert?!

Shoppingdag!

Jag vaknade 8 i morse. 8! Snacka om att sova länge... Jisus! Nåväl. Hade inte så mycket vettigt för mig, så jag gick upp. Inget bröd. Härligt. Satte igång att baka frallor. Jättefina blev de, smaskens!
Efter frukost stack jag iväg in till stan och skulle shoppa lite. Gosh, så mycket folk det var på stan! Så mycket som var på gång! På Stora Torg var det UF-mässa eller vad det var. Det var ett gäng grabbar, macho och biffiga, som hade gjort äppelmust som de sålde. De hade lite smakprov framme, så jag smakade. Det var så otroligt gott, så jag kunde inte låta bli att köpa en flaska. Dessutom var det helt utan tillsatser, nyttigt och bra!
På Lilla Torg var det modevisning och livemusik. Har ingen aning om vilka det var som spelade, men hyfsat bra var de iallafall. Stod och tittade lite, men orkade inte alltför länge eftersom det tog en halv evighet! Så jag shoppade lite på Lindex istället. Mest undisar, faktiskt.
Sen bar det av till tThe Spice Tree, och jag köpte te. Tant Annas Bärpaj hette blandingen, och den är jättegod!
Efter teinköp stack jag till Södertorg och strövade lite. Gick in på CityZoo och kikade lite på djuren där. Fiskar, kaniner, marsvin, hamstrar, undulater, papegojor, ödlor... You name it! Gick förstås därifrån utan djur, men med en påse hundgodis. Har ju visserligen ingen hund, så om det inte vore för att jag går ut med grannens ibland så vore hundgodis världens sämsta impulsköp!
Nåväl. Fortsatte sedan till Claes Ohlsson och köpte en mus. Datormus, alltså. Jag som inte har särkilt stor koll på Hajteck-världen (ja, Hi-Tech alltså) trodde att alla möss nuförtiden var USB-drivna. Ack så fel jag hade. Visade sig att denna icke var en USB-mus, så jag får lämna tillbaka den nån dag...
Efter musinköpet var det bara att åka hem. Härligt. Älskar att shoppa!

Fundering

En sak jag inte riktigt känner att jag klarar av på ett bra sätt är det där med eget ansvar när man inte har en aning om vad man ska göra...

Hungrig?

Jag insåg precis att jag redan tryckt i mig halva min lunch. Klockan är ju inte ens 10 än!

För övrigt tror jag att jag ska försöka simma lite imorgon. För att få bort de där jäkla Haribo-napparna...

...

Oavsett hur bra man trivs på sitt jobb så kommer man till en tid då man bara andas ut och tänker "äntligen!". Denna tid infinner sig ungefär en gång i veckan, och är allmänt känd som "fredag eftermiddag". Jag ser fram emot den tiden. För imorgon är det lördag. Långlördag för att vara exakt. Det betyder att jag kan sova länge OCH hinner gå på stan och shoppa lite. Jag måste inte välja.

Stor familj

Jag satt och funderade över en sak. Alltså SIBA, butikskedjan. De påstår sig vara ett familjeföretag. Min bild av familjeföretag är typ den lilla affären runt hörnet, där minst 75% av dem som arbetar är familjemedlemmar. Då undrar jag hur stor familjen Bengtsson (SIBA:s ägare) egentligen är, de har nämligen 39 butiker i Sverige, och 7 i Norge. De måste vara typ 250 pers för att klara detta...

Dags att bli rädd?

I fredags var jag som ni kanske minns på vårdcentralen. Min läkare tog en massa blodprov, bland annat skulle hon kolla så jag inte har cancer. Rutinundersökning, får man ju hoppas. I väntrummet hänger en lapp där det står att om mina prover är helt normala så får jag inget brev från vårdcentralen om jag inte ber om det. Jag har inte bett om det. Grejen är att nu har jag fått ett brev från vårdcentralen, de har bokat en tid till mig i nästa vecka. Det står inget mer. Inget om fler prover, inget om rutinundersökning, ingenting. Bara att jag ska komma dit. Och helt ärligt alltså... Nu börjar jag bli skraj. Det var jag inte innan. men nu, alltså...

Det finns en sak jag undrar över.



Hur fan lyckas man skära sig i armhålan?!

Uträkning

Jag kom att tänka på en sak. Jag tuggar rätt mycet tuggummi, då oftast Extra eller Stimorol. På Extras TV-reklam säger de att man ska tugga deras tuggummi efter varje måltid. Jag äter mat sisådär 3-4 gånger om dagen, oftast 3 gånger. Alltså ska jag enligt reklamen tugga 3-6 (de tar alltid två bitar på TV) tuggummin om dagen. I en påse finns 25 stycken. Dessa kommer alltså ta slut på ungefär en vecka, en halv vecka om man tar två bitar åt gången. Det innebär att jag förväntas köpa två påsar tuggummi i veckan, för sammanlagt ungefär 40 kronor. Det i sin tur betyder att jag förväntas slänga ut 160:- i månaden på meningslöst tuggande. Samtidigt läser man på förpackningen att överdriven konsumtion kan ge laxerande effekt. Då undrar jag följaktligen var gränsen för överdriven konsumtion går. Jag som ska tugga 6 tuggummin om dagen tycker att det är ganska överdrivet. Tycker inte ni?

Visdom på G?

Gosh. Tror de där utlovade (två år sen av tandläkare) visdomständerna är på väg att titta fram nu. Fast man vet ju aldrig. Har fått falskt alarm tidigare, så det dröjer kanske. Men det vore trevligt om tandköttet bak i käften på mig kunde sluta göra ont och klia så förbaskat!

Yay!

Ett halvt kilo godis senare väger jag fortfarande 1 kilo mindre än förra veckan. Yay!

Oj så viktig jag plötsligt blev!

Sitter här på min arbetsplats och ska strax ta emot ett kundbesök. Ett unikt kundbesök. Vi tar nämligen inte emot besök här på kontoret. Om man inte tar med fika, då förstås...

Operation Viktminskning, Here I Come!

Det stod still ett tag, men nu jäklar! Nu har jag gått ner ett kg till *lycklig*

Det firar vi med en godispåse...

Malmö och spänning

Pappa ringde härom dagen och sa att farmor hade bett mig och pappa komma ner till malmö idag. Hon sa typ bara att jag skulle ångra mig om jag itne kom. Har ingen aning om vad det gäller faktiskt. Sitter och funderar och är alldeles pirrig.

För övrigt vaknade jag med huvudvärk idag. Det händer inte så ofta, men det är jobbigt när det händer. Och nej, det har ingenting med att det var fredag igår att göra. Nej, det är en spänd muskel som spökar. Är så trött på mina muskelspänningar. Man knådar och stretchar och knådar och likförbannat sitter de där de sitter. Hade man haft råd (och tid) så hade jag väl försökt gå på nån massage. Eller köpt en sån där shiatsumassagegrej från OBH. Har provat en sån, underbart! Jag och mamma satt i varsen stol på Elgiganten i över en timme, så skönt var det!

Nåväl. Nu ska jag återgå till lördagsstädningen.

Cancer?!

I februari hade jag körtelfeber/halsfluss. Det kanske ni minns. Jag var ju uppsvälld som jag-vet-inte-vad i halsen. Grejen är att jag fortfarande är svullen. Inte lika svullen som då, förstås. Men lite svullen är jag allt. Sådär så man inte kan svälja hur mycket som helst när man äter. Så jag ringde sjukvårdsupplysningen och för att fråga hur länge det är vanligt att man är svullen efter körtelfeber. Det visste de inte, men tyckte jag skulle gå till vårdcentralen. Och så sa de att det ju kunde vara en halsböld. Jag har inte riktigt råd att springa till vårdcentralen för minsta lilla, även om jag ibland känner att jag gör det. Så jag tänkte att jag väntar och ser hur det blir.

Nu ett par veckor senare är jag fortfarande svullen. Så jag ringde vårdcentralen, bara för att fråga. Fick prata med en sköterska, som förstås inte visste hur länge till jag ska avvakta. Så hon bokade en tid hos distriktssköterskan.

I morse var jag hos distriktssköterskan och frågade henne samma fråga, hur länge jag ska vänta innan svullnaden går ner. Hon visste inte. Hon klämde och kände på halsen, och konstaterade att jag ska träffa läkaren.

Ett tag senare fick jag äntligen träffa min läkare, som även hon kände och klämde på halsen, men också på magen. Hon kunde hålla med om att jag var svullen. Hon sa att visserligen var det normalt att man är svullen ett par månader (äntligen svar på frågan!), men att hon skulle ta lite prover, bara för att. Så jag fick lämna massa blogprov, bara utifall att jag kanske skulle ha cancer eller nåt. What?!

Nåväl. Det jag egentligen ville ha sagt är att det är lustigt att varken sjukvårdsrådgivningen eller sköterskorna på vårdcentralen vet hur länge det är vanligt att man är svullen efter körtelfeber. Jag menar, de måste ju få den frågan ställd sisådär 28 gånger om dagen. Eller?!


3x Dolly

Here you come again



Jolene



9 to 5


Spotify

Nu när jag äntligen fått en invite till spotify, tankat hem och skapat spelningslista fattar jag inte vad det ska vara bra för. Jag menar, allt det här klarar youtube också av?! Enda riktiga fördelen jag kommit på är att musikkontrollknapparna på datorn funkar på spotify, men inte på youtube.

Nåväl. Jag är glad att jag har spotify iallafall.

Helvetes Jävla HARIBO-NAPPAR!!!

Igår såhär dags vägde jag exakt ett kg mindre än jag gör idag. Hur är det möjligt att gå upp ett kilo på en dag? I blame the nappar. Japp det gör jag. Förresten är de äckliga också! (sa hon med den sista nappen i munnen...)

Dags för lunch

Ehh... tycker inte jag behöver skriva mer här... rubriken talar väl för sig?

Oj, shit!

Kanske börjar bli dags för lite marknadsföring av bloggen. Det är ju helt galet vad läsarna försvinner. Börjar jag bli tråkig? Nå, då får ni väl stå ut med det, koss ajm not gonna chejndj.

Big time!

Jäklar vilken huvudvärk jag håller på att få. Från ingenstans. Och jag som slukat hur mycket vatten som helst för en gångs skull. Arrghh, jag vill inte ha migrän!

...

Jäklar vilka idéer vi får här på företaget. Jiisus. Vi skrattar tills det gör ont i magen! Hittills tycker jag absolut mest om schimpansidén!

Morrn morrn!

Jag ser fram emot idag. Faktiskt, så tror jag att det kan bli en bra, givande dag. Jag menar, solen skiner ju! Vad mer kan man begära?

Duktigt jobbat!

Jag har inte ens käkat hela påsen med Haribo-nappar. YAY!!!

Dags att sticka hem.

Klirr i kassan?

Nu börjar det röra på sig här på jobbet. Härligt! Kanske att man rent av kan klippa håret någon gång framöver?

Har jag förresten berättat om min deklaration? drygt 8000 tillbaka! Jomantackar!

I brist på choklad

Sitter och käkar Haribo-nappar. Inte särskilt gott, alltså. Gillar ju inte vingummi sådär överdrivet. Men har man inte de riktiga grejerna till hands får man ta vad man finner.

Mördarbacken

Från busshållplatsen upp till min praktikplats är det 3 km i princip konstant uppförsbacke. Hittills har det hänt en enda gång att jag faktiskt orkat cykla hela vägen utan att gå av och leda cykeln. Det var förra veckan. Idag märker jag av påskens godisvräkande i låren. Jäklar, var tog min kondis vägen?!


*vilken kondis...?*

Linda

Jag vill ha hund. Inte bara för att jag har drömt om en hund hela mitt liv, och för att jag älskar djur, utan också för att jag tror det skulle motivera mig att motionera mer. Har man hund så måste man gå ut flera gånger om dagen, vare sig man vill eller ej. Och när man väl är ute så är det bara kul och skönt att röra på sig.
Nu är det så att jag inte riktigt har tid med hund. Jag jobbar väl för mycket! *tssss* Men det där med att motionera är ändå en väldans bra idé. Så mamma fick en snilleblixt: grannen två våningar ner är gammal och kan knappt gå. Han har en jättefin snäll schäferkorsning som behöver rastas. Visserligen har ägaren fixat så att hon rastas två gånger om dagen, men det är väl alltid både bra och trevligt för henne att gå ut mera. Därför har jag och mamma pratat med grannen om det, och vi är så välkomna att ta ut henne på promenad närhelst vi har lust.
Nu har jag precis kommit hem från en sådan promenad. Och jag säger då det, den hunden behöver tränas! Hon drar så hemskt i kopplet så man blir tokig. Först efter typ en timmes promenad började hon lugna sig och gå fint utan att dra. Det är nästan synd att då bestämma att promenaden är avklarad... men ni förstår, det värker så fruktansvärt i mina stackars händer nu!


Åhus & Hercules

Idag blev det en liten utflykt ändå. När mamma kom hem från konstrundan började vädret klarna upp, så vi bestämde oss för att köra till Åhus, till stranden, och fota lite. Vädret var så fint hela vägen, tills vi kom fram. Där var så fruktansvärt disigt så det är inte klokt. jag tog några bilder, men det är mest vitt på allihop. Störigt!
Det var bara disigt precis vid stranden, så vi bestämde oss för att köra till Hercules, ett naturreservat i närheten. Där var jättefint och härligt. Vi såg en massa fåglar, typ sothönor och svanar och så. Vi slog oss ner i gräset och njöt av naturen och fikade på pommes och kaffe och kaka. Eller jag tog pommesen, mamma tog kaffe och kaka.
Efter en stund blev det förstås svinkallt, och vi fick köra hem. Men det blev en trevlig utflykt iallafall. Lite lugn och ro. Härligt!

Vårt bröllop i era händer

Mohahaha tjejen får en svart klänning!!!!


Dagens låt

Jag har ofta stört mig på hur livet är fullt av olika sorters maktspel. Inom jobbet, och inte minst inom privatlivet. Har ni tänkt på alla oskrivna  och ofta outtalade regler det finns? Några exempel är tredagarsregeln (om han inte ringer inom tre dagar är han inte intresserad), Verka svåråtkomlig (låt honom vara jägaren) och inte vara först med att säga att man älskar (den som bryr sig minst har mest makt). Detta har jag aldrig riktigt förstått, varför dessa regler? Varför dessa maktspel? Om man älskar någon, varför inte bara tala om det? Om man vill ses igen är det väl bara att lyfta luren själv och tala om det? Vad finns det att förlora?
De tre ovannämnda reglerna går alla ut på att man ska verka så lite intresserad som möjligt, för att på så vis ha makten i ett förhållande. Det som jag verkligen har svårt att förstå är varför det ska finnas någon sorts makt i ett förhållande. Jag har alltid tänkt att om man verkligen älskar varandra så spelar allt annat ingen roll, så länge man får vara tillsammans. Jag vet inte, men jag antar att det är ytterst naivt av mig att tro att saker och ting kan vara så enkla. Vi människor är trots allt flockdjur, och i varje flock finns en ledare. Kanske är det därför vi kämpar om makt i förhållanden. Kanske två personer i ett förhållande blir just en flock, och därför måste någon leda. Nåväl. Jag tror inte jag kommer någonvart med mina funderingar, så här kommer dagens låt, som jag tror kan passa bra till ämnet:

The winner takes it all
ABBA






I don't wanna talk
About things we've gone through
Though it's hurting me, now it's history
I've played all my cards
And that's what you've done too
Nothing more to say, no more ace to play

The winner takes it all
The loser's standing small
Beside the victory, that's her destiny

I was in your arms
Thinking I belonged there
I figured it made sense building me a fence
Building me a home
Thinking I'd be strong there
But I was a fool playing by the rules

The gods may throw a dice
Their minds as cold as ice
And someone way down here
Loses someone dear

The winner takes it all (takes it all)
The loser has to fall (has to fall)
It's simple and it's plain
Why should I complain

But tell me does she kiss
Like I used to kiss you
Does it feel the same
When she calls your name
Somewhere deep inside
You must know I miss you
But what can I say, rules must be obeyed

The judges will decide (will decide)
The likes of me abide (me abide)
Spectators of the show, always staying low
The game is on again (on again)
A lover or a friend (or a friend)
A big thing or a small (big or small)
The winner takes it all (takes it all)

I don't wanna talk if it makes you feel sad
And I understand
You've come to shake my hand
I apologize if it makes you feel bad
Seeing me so tense, no self-confidence
But you see

The winner takes it all
The winner takes it all

So the winner takes it all
And the the loser has to fall
Throw a dice, cold as ice
Way down here, someone dear
Takes it all, has to fall....

Min lördag

Har vaqrit ensam hemma hela dagen idag. Det är ganska skönt att ta det lugnt och vara för sig själv ibland, särskilt när man är hemifrån närmare 12 timmar om dagen, och har ett socialt krävande jobb. Men eftersom mamma tog med sig bredbandet (vi har bara mobilt bredband) så har jag känt mig aningen isolerad. Det är inte utan att jag halvt kröp på väggarna på förmiddagen, men jag fann mig till slut när repriserna från alla veckans program äntligen var över. Under den tiden hade jag iallafall hunnit städa och göra omelett och sallad till lunch. Gott! Senare tog jag en cykeltur, lite längre än vanligt, och sen såg jag på film, Sandor slash Ida. Tja, det var min dag det!

Fint!

Idag är vädret underbart, solsken och värme. Jag funderar på vad jag ska hitta på idag. Kanske simma, tänkte jag, men insåg snabbt att det vore slöseri med fint väder. Ja, om man inte simmar utomhus, förstas, men det är lite för kallt för det. Så jag tänkte att jag kunde ta en cykeltur. Kanske. Eller gå en promenad? Njae... Rösten faller nog på cykelturen!

Tre magiska ord...

Det finns vissa saker som förändrar allt. Som atombomber till exempel. Presidentval. Eller Brittans nya friss. Ja. Listan kan faktiskt göras rätt lång.
Det jag framförallt har i tankarna denna kväll handlar om ord, som rubriken så vackert avslöjar. Jag ska förklara hur jag menar:

Det finns bra dagar, och det finns dåliga dagar. Ibland är hela världen uppochner-vänd SAMTIDIGT som den vilar på ens axlar. Tja. Behövs väl inga ingående exempel, ni fattar. Och efter en lång dag, en tung dag, kommer man hem och får höra de tre magiska orden som förgyller dagen och vänder på allt det jobbiga: Det finns tårta!


Tack!

Tack kära läsare för alla fina kommentarer! Det värmer!

Ett år äldre...

Kära läsare, idag är nedräkningen avslutad. Inte en endaste jäkla dag kvar. Nej. Idag är Dagen med stort D. En av två dagar på året då jag brukar få panik och tänka "jaha, då har ännu ett år gått. Vad har jag åstadkommit det här året? Inte ett skit!". Detta brukar vanligen inträffa på nyårsafton eller på min födelsedag. Och eftersom nyår var för 3 månader och 9 dagar sedan, kan ni ju räkna ut att det handlar om det senare.

Men just idag är annorlunda mot alla andra födelsedagar. Jag har faktiskt inte panik. Tvärtom är jag ganska glad och känner mig lycklig. Jag har ju min Sötnos. Och jag har flyttat hemifrån, även om jag råkar bo ihop med mamma. Jag har (nästan) ett jobb. Med andra ord har jag ingen anledning till panik.

Så då återstår bara en sak: GRATTIS till mig!

Dejt

Ikväll är det middag på stan som gäller. Sötnosen bjuder, och jag får välja restaurang. Jag har beslutsångest. Ska jag prova den där som verkar så trevlig? Eller Ska jag ta gamla favoriten? Eller ska jag vara snäll mot sötnosens plånis och välja typ Donken eller Graffiti? Hjälp mig!

Just det. Vaknade av att det åskade i morse. Mysko. Åska... Såhär års?

...

Jaha, då var lunchrasten slut.

Gaaahh!

En dag kvar...

Man får skylla sig själv!

Jag visste väl det, det var väl det jag trodde! Jag visste i morse när jag packade dagens lunch att jag inte skulle orka hela dagen på det lilla. Ändå tog jag inte mer mat med mig. Nu sitter jag här och är hungrig sen en timme tillbaka, och kommer väl fortsätta vara hungrig i sisådär 3,5 timmar till.

Säg inte hej...

Ibland blir man lycklig i förväg. Innan man egentligen har anledning till det. Som när man håller på att fixa ett par fel i datorn och det till en början verkar vara fixat. Så avslutar man samtalet med supporten, och plötsligt visar det sig att felet är kvar. *suck*

Nedräkning

2 dagar kvar.

Panik?

Nope. Ingenting. Absolut ingen panik alls. Inte minsta lilla alltså. Inte ett dugg. Nothing.

Fullständigt meningslöst

Jag kom på att det var ett bra tag sedan jag lade upp en bild här på bloggen. Därför kommer nu en noga utvald bild ur mappen "Fullständigt menigslösa bilder" på min dator. Och om ni undrar kan jag säga att ja, jag har faktiskt en sån mapp.


Mycket mysko

Trampade på en glasbit idag. Mycket konstigt. Vi har inte slagit sönder nåt glas i lägenheten. Inte ett endaste faktiskt. Så var kom glaset ifrån?

Om ni undrar kan jag ju tala om att jag fick ut glasbiten.

Hej vad det går!

9 veckor minsann. Här går det undan!


Förfest

Utgång ikväll! Iväg om 25.

Muahahahaha!!!

Haaaahahaha så härligt! Har hittat en blogg. En kompis till mig ska få barn och gifta sig i år, och hans flickvän bloggar. Har aldrig träffat henne, men jäklar så kul hon skriver! Även om man ibland får läsa sånt man inte vill veta om en polare... Men ja. Mohahahahaha! Läs bloggen ffs!

Nedräkning påbörjad

6 dagar kvar. Nytt för i år är att jag inte alls får panik. För en gångs skull.


Underbara sommarväder

Såååå härligt väder. Underbart, faktiskt!

Grattis pappa! Halvvägs till 90:P

Idag fyller pappa 45 bast. Stort. Hehe. Får inte tag på honom dock. Han svarar inte i telefon. Har väl lämnat den i bilen eller nåt sånt. Nåja. Hittade iallafall en jätterolig förlängd version av "Ja må han leva!" på nätet. Se själva:

Ja, må hon leva! Ja, må hon leva!
Ja, må hon leva uti hundrade år!
Javisst ska hon leva!
Javisst ska hon leva!
Javisst ska hon leva uti hundrade år!

Och när hon har levat
Och när hon har levat
Och när hon har levat uti hundrade år!
Ja, då ska hon skjutas.
Ja, då ska hon skjutas
Ja, då ska hon skjutas på en skottkärra fram!

Och när hon har skjutits
Och när hon har skjutits
Och när hon har skjutits på en skottkärra fram
Ja, då ska hon hängas
Ja, då ska hon hängas
Ja, då ska hon hängas på en häst bakåfram!

Och när hon har hängits
Och när hon har hängits
Och när hon har hängits på en häst bakåfram
Ja, då ska hon dränkas
Ja, då ska hon dränkas
Ja, då ska hon dränkas i en flaska champagne!


Och när hon har drunknat
Och när hon har drunknat
Och när hon har drunknat i en flaska champagne
Ja, då ska hon firas
Ja, då ska hon firas
Ja, då ska hon firas med jättelång låt!


Utflykt

På lördag är det utflykt som gäller. Farmor och Gubben och Brorsan och Fredrik kommer och ska fira pappa, och jag tänkte också haka på då. Så det blir till att köra ut till landet. Tänkte att man kan ju köpa eller baka någon tårta och ta med, tror pappa skulle gilla det. Eller havreflarn, det vet jag att han älskar. Nåja, vi får se.

Idag är så fint väder. Varmt och soligt. Härligt. Jag skulle nästan vilja påstå att idag är första riktiga dagen på våren. Härligt!

Imorgon ska jag tillbaka till jobbet. Nu är jag nog tillräckligt frisk för att ringa runt igen. Tror jag.


April april...

Pappa hade tur han. Fatta hur nära det var att han skulle födas första april. Men icke. Han hade tur, hans mamma knep ihop och vägrade föda ett aprilskämt. Därför fyller inte pappa år förrän imorgon.
Jag håller på att fundera för fullt på vad han ska få av mig i födelsedagspresent. Det finns en sak som jag vet att han vill ha, men som jag inte riktigt vet om jag har råd med. Därför letar jag just nu alternativ på nätet. Till vilken nytta liksom, beställer jag något så vet jag ju att det inte hinner komma fram innan helgen ens. Så därför är det lönlöst. Men jag letar vidare, låter mig inspireras. Hittar jag något som finns i butik får jag fjäska för mamma tills jag får henne att gå och köpa det. Sen att hon hostar lika mycket som jag och borde hålla sig inomhus är en annan sak...

RSS 2.0