I'm not a girl, not yet a woman. Britney Spears har funnit de rätta orden. Även om det kanske inte är hon som skrivit texten.

Jag är 20 år. Jag har länge känt att jag står mittemellan barn och vuxen. Nu, äntligen, börjar jag känna mig mer som vuxen än som barn, men jag är inte riktigt framme. Jag ser mig inte som kvinna, utan mer som tjej. Samtidigt börjar det kännas konstigt att kalla personer av motsatt kön för killar och inte män. Även om de är i min ålder. Så sammanfattningsvis: Jag är en tjej som dejtar män! Låter ju rätt skumt...

Ibland frågar jag kvinnor jag känner om de känner sig som tjejer eller som kvinnor. Det är ganska intressant. Min mamma till exempel svarade att hon känner sig som en tjej. Jag ser min mamma som en kvinna. Hmm...

Som jag ser det nu så kommer jag vara en kvinna när jag är 40 år, inte tjej. Men jag antar att det kommer ändras när jag når dit!

Hur känner du? Är du kvinna eller tjej?

Jobbade över i fredags, igen. Är ju på praktik sen den 16/6. Har jobbat över en hel del. Och i fredags var det inventering av lagret som gällde. 13 timmar ägnade jag åt jobbet! Sen åkte jag iväg och jobbade 3 timmar till... Så i fredags var jag vaken 18 timmar, varav 16 timmar gick åt till jobb. Men vet ni vad? Det lönar sig att inventera lager. För det innebär att jag får lite pengar. 1000 kronor närmare bestämt. Annars hade jag inte fått ett skit, eftersom det är praktik och inte jobb.

Har ni sett, kära läsare, har ni sett att jag börjar ändra om i bloggen nu?!

*ivrig*

Det är för att jag kan!

Jag visar prov på mina nya kunskaper och lägger ut dagens låt:

Duffy med låten Mercy




Dagens låt är underbar! Bara totalt ääääälskar den!

Tack Avionaa och Sandra för hjälpen!

Nu ska jag bara ta mig tid att lära mig också...

Jo till exempel så undrar jag hur i hela friden man får in en youtube-ruta med ett videoklipp i bloggen. Nån som kan hjälpa mig med det?

Har börjat på praktik. Började i måndags. Trevligt. Då kanske man slipper vara arbetslös nu då! Det vore ju nåt!

Iallafall. I fikarummet sitter vi och fikar. Eller lunchar. Eller dricker kaffe. Eller ja. Vad som helst. Och ibland när man har ätit lite mat så behöver man peta i tänderna. Och då är det fräschast om man använder tandpetare.

På min arbetsplats (läs: praktikplats) så har vi såna tandpetare. Med mintsmak. Och jag kan inte låta bli att ställa mig frågan vem som har hittat på en sådan grej som minttandpetare. Jag antar att han (det måste varit en han, kvinnor är smartare än så) tyckte det skulle vara fräscht. Men jag fattar inte fräschheten i det hela. Jag tycker det är äckligt. Kan liksom inte låta bli att tänka att den här tandpetaren smakar mint för att någon annan har petat ut minttuggummi med den före mig. Någon annan har petat i sina äckliga kaffefläckade kariesgaddar, före mig. Fy fan vad äckligt!

På måndag ska jag be om smakfria tandpetare.

Hittade ett jätteroligt godis på färjan. Med svartvinbärssmak. Tydligen finns det med citronsmak också. Var ju bara tvungen att köpa det. Hehe!

Nu är jag hemkommen från Polen. Varit borta ett tag, och härligt var det men himla intensivt, som vanligt. Semester i Polen är aldrig ens en fjärdedel så mycket semester som det är spring (blev det rätt nu?!). Vi har hälsat på släktingar, både gamla vanliga och nyupptäckta. Dessutom har det hunnits med en årlig släktträff och lite turistande. Och självklart har det handlats, shoppats och handlats lite till. Mest har det handlats mat, och lite alkohol blev det också. Men hittade ett par söta örhängen, gula runda i plast, som jag har letat efter typ överallt i Sverige. De kostade bara 4 zl, vilket är ungefär 12 kr. Fina är de!

Vad gäller turistandet så var vi i en liten by som heter Szymbark. Där finns ett stort företag, Danmar, som bygger trähus och lite sånt skoj. De har gjort något i stil med en mininöjespark, där de har lite mat och olika utställningar. Vi har varit där tidigare, men då har det inte alls varit särskilt mycket folk. Den här gången kryllade det av skolungar och kommersialism. Vi räknade oss fram till 13 bussar parkerade utanför, bilarna var väl typ dubbelt så många. Ni kan ju själva räkna ut hur mycket skrikiga skolungar där var!
Nu undrar förstås ni vad Danmar har som är så speciellt. Jo, de har byggt ett hus. Men inte vilket hus som helst. Nej. Unikt för det här huset är att det började byggas från taket istället för grunden. Varför? För det står upp-och-ner! Japp ni läste rätt.


Bild: http://www.sobisz.blogspot.com/2007/08/szymbark-dom-do-gory-nogami-bunkier.html

Så känslan när man går in i ett upp-och-ner-vänt hus... Obeskrivligt. Men jag ska göra ett försök.
För det första är allting snett. Allt! Golvet lutar, väggarna likaså. Möblerna är fastskruvade i taket, De hade till och med hängt gardiner i fönstren, upp-och-ner, förstås. Huset står helt stadigt, men eftersom allt lutar inuti blir ögonen lurade, och skickar säkert signaler till hjärnan, som skickar nån slags impuls till balanssinnet som sitter i örat om att... Äh, skit samma! Fråga en neurolog istället! Det känns helt enkelt som att huset gungar, och man mår definitivt illa när man traskar runt därinne. Jag trodde inte det skulle vara så, eftersom golvet ju är fast ändå. På ovanvåningen från vanligt håll sett var där ett bord, och på det stod två glas med vatten. Allting var ju snett, så man trodde ju att vattnet i glasen skulle typ luta. Men bordet var ju det enda som var rättvänt. Fast det fattade man inte, för det var det som såg snedast ut av allt!

För övrigt så har Danmar också tillverkat världens längsta bräda. 36.8 meter är den, nu när en bit bröts av. De gjorde ett stort kors av den avbrutna biten, som hänger i den runda träkyrkan på plats.

Så sammanfattningsvis. Är du i Polen, åk dit! Inte för att det är kul att må illa, utan för att det är en upplevelse för sig.

Ni är underbara, kära bloggläsare!
Jag har varit borta i tio dagar, inte bloggat på en dryg evighet, och antalet läsare på min blogg stiger.

Sensmoral: Ni gillar när jag håller käften!

En sak jag stör mig på riktigt ordentligt, det är när fjortisar gör om alla S till Z. Så plötsligt heter det inte fjortis, utan fjortiz. Ännu mer irriterande är när de sätter ett extra Z, typ fjortizz. Nya grejen verkar dessutom att man skriver om ord på nåt mysko vis, så söt blir soet eller soewt eller söwt eller nåt sånt jättekonstigt. Och ord som stavas med CK stavas plötsligt med KK. Så då blir en helt vanlig presentation ungefär såhär:

Hejjjj!
Jag heter Patrycja, och jag är en zzoewt trevlig tjej på 20 bazzt. Jag bowr på landet med mina föräldrar. Jag har en katt zzom heter Zzigge, och ett gäng hönzz zom jag inte har doept ännu. När jag gikk i gymnazziet zå hade vi en flikka i klazzen zom kallade zig Jezzie, bara zådär. Okk härom dagen körde jag och min familj föwrbi någowt zzom hette Olgaz zonterapi.

Ähh. Ungefär zådär zkulle det ze ut. Trevligt va? Zzen om man zkulle ta med alla zzär zkrivningar och fell ztavnningar zå zkulle jag vara fjortizzzzarnazz drotniiiing. Whee!

Herregud! Jag står inte ut. Hur svårt kan det vara att snacka svenska, och stava orden rätt? Jag tycker det är riktigt ansträngande att hitta alla S och CK och så i orden, enbart för att förändra dem. Tacka vet jag gudarna för att jag har blivit vuxen!

Ok, glöm allt jag sa om att blogga för läsarnas skull. Jag fattar grejen. Man vill ha läsare på bloggen. Annars är det ingen vits. Så alltså: Glöm skiten, läs min blogg!