Jepps, jag lever.

Nu är jag hemkommen från Polen. Varit borta ett tag, och härligt var det men himla intensivt, som vanligt. Semester i Polen är aldrig ens en fjärdedel så mycket semester som det är spring (blev det rätt nu?!). Vi har hälsat på släktingar, både gamla vanliga och nyupptäckta. Dessutom har det hunnits med en årlig släktträff och lite turistande. Och självklart har det handlats, shoppats och handlats lite till. Mest har det handlats mat, och lite alkohol blev det också. Men hittade ett par söta örhängen, gula runda i plast, som jag har letat efter typ överallt i Sverige. De kostade bara 4 zl, vilket är ungefär 12 kr. Fina är de!

Vad gäller turistandet så var vi i en liten by som heter Szymbark. Där finns ett stort företag, Danmar, som bygger trähus och lite sånt skoj. De har gjort något i stil med en mininöjespark, där de har lite mat och olika utställningar. Vi har varit där tidigare, men då har det inte alls varit särskilt mycket folk. Den här gången kryllade det av skolungar och kommersialism. Vi räknade oss fram till 13 bussar parkerade utanför, bilarna var väl typ dubbelt så många. Ni kan ju själva räkna ut hur mycket skrikiga skolungar där var!
Nu undrar förstås ni vad Danmar har som är så speciellt. Jo, de har byggt ett hus. Men inte vilket hus som helst. Nej. Unikt för det här huset är att det började byggas från taket istället för grunden. Varför? För det står upp-och-ner! Japp ni läste rätt.


Bild: http://www.sobisz.blogspot.com/2007/08/szymbark-dom-do-gory-nogami-bunkier.html

Så känslan när man går in i ett upp-och-ner-vänt hus... Obeskrivligt. Men jag ska göra ett försök.
För det första är allting snett. Allt! Golvet lutar, väggarna likaså. Möblerna är fastskruvade i taket, De hade till och med hängt gardiner i fönstren, upp-och-ner, förstås. Huset står helt stadigt, men eftersom allt lutar inuti blir ögonen lurade, och skickar säkert signaler till hjärnan, som skickar nån slags impuls till balanssinnet som sitter i örat om att... Äh, skit samma! Fråga en neurolog istället! Det känns helt enkelt som att huset gungar, och man mår definitivt illa när man traskar runt därinne. Jag trodde inte det skulle vara så, eftersom golvet ju är fast ändå. På ovanvåningen från vanligt håll sett var där ett bord, och på det stod två glas med vatten. Allting var ju snett, så man trodde ju att vattnet i glasen skulle typ luta. Men bordet var ju det enda som var rättvänt. Fast det fattade man inte, för det var det som såg snedast ut av allt!

För övrigt så har Danmar också tillverkat världens längsta bräda. 36.8 meter är den, nu när en bit bröts av. De gjorde ett stort kors av den avbrutna biten, som hänger i den runda träkyrkan på plats.

Så sammanfattningsvis. Är du i Polen, åk dit! Inte för att det är kul att må illa, utan för att det är en upplevelse för sig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0