Igår gick jag och mamma en lång runda på Lingenäset här i närheten. Härligt, trots att jag mest gnällde hela tiden. Jag känner mig inte bekväm med att gå runt i mörkret, i skog där mord har begåtts, utan minsta belysning... Jag antar att jag är lite mörkrädd (skojar du?!).

Men igår blev jag ännu mer sugen på att träna. Jag vill träna! Jag vill röra på kroppen och bli riktigt svettig! Jag vill känna musklerna (vilka då?) jobba! Men icke! Det råkar nämligen vara så att när man haft körtelfeber får man inte anstränga sig sen på fyra veckor minst. Och eftersom jag fortfarande inte har någon aning om ifall det var körtelfeber eller halsfluss jag hade får jag vänta för säkerhets skull. Nu är det bara tre veckor kvar.

Fast jag fuskar lite ändå under tiden. Jag går långa promenader med mamma (efter att hon tjatat i typ flera timmar...) och jag tänker (alltid tanken som räknas) simma. Idag kanske? Och så cyklar jag lite emellanåt. Härligt!