När jag går hem från jobbet för att jag är sjuk eller av någon annan anledning inte kan utföra mina arbetsuppgifter, känner jag mig som en svikare. Igår mådde jag så illa, plus febriga känslan, att jag var tvungen att gå hem. Jag tycker inte om det. Det känns som ett nederlag. Som att... "Men så farligt är det väl inte?". Men jo. Så farligt var det. Och faktiskt, oavsett hur mycket jag än har tagit på mig, hur mycket jag än har lovat, måste jag låta hälsan gå före. Det viktigaste är hur jag mår, och om jag är frisk nog. Mitt mål här i livet är inte att gå in i väggen. Det är så många som gjort det redan, det kan jag vara utan! Därför bestämmer jag mig nu för att aldrig mer tänka att jag är en svikare bara för att jag prioriterar min hälsa. Så det så!