Fördomar
Det ska bli skönt att komma bort från Gamlegården. Skönt att slippa alla reaktioner i stil med "Jaså du bor på Gamlegården...? Jaså du är en SÅN...". För så reagerar folk. De dömer en utifrån var man bor istället för utifrån vem man är och hur man beter sig. "Jaså du bor på Gamlegården? Ja men då är det väl alldeles självklart att du ägnar dig åt väskryckning och mordhot på fritiden", ungefär. Jag hatar det. Men jag kan inte påstå att jag är bättre själv. Ser jag en kvinna med slöja häromkring tror jag väl automatiskt att hon knappt pratar svenska. För om man pratar bra svenska är man klokare än att låta sig förtryckas genom ett klädesplagg. (Märk väl att detta är en av mina fördomar, jag menar absolut inte att det skulle vara så) Jag blir så trött på mig själv också, när jag märker hur jag tänker.
Träffade en kompis från gymnasiet häromdagen. Hon hade flyttat hit med sin lilla dotter. Och precis som jag själv verkade hon ha attityden att hon är bättre än alla de som bor på Gamlegården. "Där är någon idiot som bankar i väggarna till klockan 3 på morgonen!" sa hon. Och precis så tänkte jag också när jag var nyinflyttad här. Att den där idioten som bankar i väggarna (vi har en sån i vårt trapphus också) är störd och en sämre människa än jag. Sen att jag kanske stör mina grannar med lite för hög musik fyra dagar i veckan är ju en annan sak...
Med allt detta svammel vill jag få sagt att jag inte är bättre eller sämre än någon annan. Jag själv, och alla andra, borde sluta döma folk för var de bor, vad de har på sig och vilka språk de talar. Det enda som egentligen spelar roll är hur man beter sig mot andra. Eller har jag fel?
Men du P, hon är inget större fan av invandrare i stort (av diverse anledningar), så det kan (men behöver inte vara så) bero lite på det också... Jag bodde ju på vad som kallades "Albangården" när vi gick i gymnasiet. Människor snackade mycket om att där var fullt av fylen och annat löst folk. Jag kan säga som så att inte en enda gång hade vi inbrott under de, vad blir det nu, 5½ åren vi bodde där. Varken i lghten eller i förrådet. Vi hade aldrig några problem med något egentligen och det fanns kanske bara 2 trappor som var "svenska". Så, vad jag nog egentligen vill ha sagt är att många drar andra människor över en kant och att du har rätt i vad du säger om att det väsentliga är hur jag beter mig mot andra, då man inte kan ändra varifrån man kommer eller vilket som är ens hemspråk. Det finns på tok för många stereotyper här i världen.
sv: Haha, ja, men bra svammel var det ;) Fast Gamlegården är väl rätt bra ibland också, egen fritidsgård, konditori som alltid har ostfrallor, grekisk pizzeria med killerCarbonara och har ni inte Netto också =) Fast jo, det finns ju ups & downs med alla ställen. Visst är det så, många faktorer spelar in och man gör så gott man kan efter just sina förutsättningar. Och ja, en dysfunktionell familjesituation är många gånger svaret på ett destruktivt beteende. Antingen vet man inget annat eller så behöver man avreagera sig på andra eller bli uppmärksammad. Ibland är det också ett rop på hjälp. Vad det är vet ju bara personen ifråga.
