Alldeles precis avslutade jag min stoooora termosmugg med buljong. Det kan låta konstigt, men då och då, kanske 1-2 gånger/år, får jag ett sånt sug efter köttbuljong. Ibland ignorerar jag mitt sug, och ibland ger jag efter. Just nu finns det inget godare, inget som lockar mig mer, än ännu en stor termosmugg full med lagom varm, salt köttbuljong. Tyvärr är köttbuljongtärningarna slut, så jag måste först köpa nya innan jag kan dricka mer. Och jag hinner inte till affären nu, för jag ska snart åka tåg med Anja. Så jag får vackert vänta till ikväll när jag är hemma igen, och kan gå till Maxi och handla köttbuljong och glödlampor...

Å  andra sidan är det inget som känns sådär överdrivet brutalt, för på spisen står just nu en köttgryta och puttrar till sig. Om ca 20 minuter får den räknas som färdig 8eftersom jag inte har tid att vänta längre), och då får jag äntligen känna mer köttbuljongssmak! *längtar*