Jag drömmer om pappa nästan varje natt. Drömmer att allt är som vanligt, att vi sitter och snackar. Eller att det är en vägg eller något mellan oss, och jag vet att han är där, och han vet att ajg är här, men vi kan inte prata eller röra varandra. Eller så drömmer jag att vi sitter och fiskar i en liten båt på någon sjö någonstans. Eller att vi simmar runt i nämnda sjö. I vilket fall som helst så är det fruktansvärt jobbigt när jag vaknar. Varje gång jag har drömt om pappa måste jag påminna mig själv om allt som hänt senaste året, att han inte finns längre. Tänk vad bra det vore om drömmen kunde sudda ut pappas död och begravning och allt, om man kunde vakna på morgonen och så fanns pappa igen.