Idag är jag ensam på jobbet. Chefen stack till Tyskland, med orden "jag vill att du lägger åtminstone en dag till att testa den här" om en skitcool kamera som jag har längtat länge efter att få lägga vantarna på. Ska bli så kul! Det är i sådana här situationer som det där lilla (Observera! LILLA) teknikfreaket inom mig kommer fram och ska testa hur saker funkar.
Kameran ligger just nu på laddning, tyvärr. Dock har jag hunnit filma en liten snutt för att testa. Och visst, det krävs nog en stunds övning för att få till en vettig film utan alltför mycket skakningar. I mitt fall blev första filmen ENBART skakningar. Men so far so good, och mitt första intryck är att denna helt otroliga mini-kamera ger ett väldigt bra ljud och väldigt bra bild för sin storlek. Sjukt kul! Ser verkligen fram emot att testa mera.
Under tiden blir det till att ta itu med de vanliga arbetsuppgifterna, dvs fota produkter, ta bort bakgrunden i bilderna, och skriva produktbeskrivningar. Skoj.

Har knappt bloggat alls den här helgen. Men tror nog ni klarar er utan mig!  Sitter nämligen hos älsklingen idag, kommer inte hem förrän imorgon efter jobbet. Ibland är det häligt att inte vara hemma!

Snart helg. Bara liiite till. Sen är jag ledig i tre dagar, jobbar tre dagar och ledig tre dagar igen. Efter det återgår livet till det normala!

Okej. Nu har jag funderat en bra stund på vad jag ska skriva idag. Vill ju börja med att tala om att det är torsdag, men det vet ni nog redan. Så jag hoppar det. Istället talar jag om att det börjar kurra i magen. OCh det är så dags nu, för om tre minuter är det lunch.

Tiden bara rinner iväg. Jag fattar inte hur dagarna kan gå så fort! Visserligen får jag rätt mycket gjort på jobb, men ändå. Det känns som att jag kommer till jobbet, käkar lunch, fixar en kopp te, trycker på några tangenter och sen går hem. Alldeles för fort. MEn så antar jag att det har att göra med solens tidiga nedgång. Såklart.

Idag har jag iallafall äntligen bokat tid till att hämta ut nyckeln till min nya lägenhet. Jag ser verkligen fram emot det! Direkt på morgonen, en fredag när jag i vanliga fall sover lite längre, ska jag in till stan och hämta den. Sen är det bara att sätta igång med flytten. Spännande! Jag börjar bli lite nervös, men samtidigt längtar jag jättemycket efter att få inreda som jag själv vill. Jag ska köpa vinröda sammetsgardiner, hade jag tänkt. För jag har ju bestämt mig för att ha lite orientaliskt tema. Men jag väntar med själva målandet tills jag är riktigt säker, för jag har inte valt alla färgerna än. I vilket fall som helst så ska det bli kul!

Jag tror jag har en visdomstand på G. När jag var hos tandläkaren för två år sen passade jag på att fråga om mina visdomständer. Hon sa att de syntes på röngenbilderna, men bara de där nere. Det har iallafall inte kommit någon än, men nu misstänker jag att där är en på gång. Jag är nämligen lite öm i käken, nästan i benet, liksom. Och så är jag oöm i tandköttet också, och svullen. Så något är det iallafall. Och så kommer då frågan: Ska jag vara glad eller inte? Många har ju problem med sina visdomständer och måste dra ut dem. Jag är inte sugen på att pröjsa några tusenlappar för att bli av med dem. Men ändå blir jag lite glad, det är som när man var liten och upptäckte att man vuxit en centimeter till. Jag utvecklas!

Tisdag. Inser att jag börjat inläggen varje dag med namnet på veckodagen. Lite uttjatat kanske. Men jag har ingen aning om vad jag ska skriva annars.
Idag känns det lite motigt på jobb. Stressigt. Mycket att göra innan jul. Men så är det väl på varenda företag såhär års...

Måndag morgon och back in business, som varje måndag. Och precis som de allra flesta andra måndagar känner jag mig inte särskilt pigg eller glad idag. Vill egentligen bara sova mer. Som varje måndag. Eller som varje dag den här årstiden. Fattar inte att jag ska behöva vara såhär trött hela tiden. För inte kan man väl vilja gå och lägga sig klockan 19 när man inte är överdrivet trött? Jaja... Det känns kanske som att det är en diskussion man ska ta med doktorn, och inte här på bloggen.

Sisådär. Nu har jag varit i Vinslöv och hälsat på hos pappa. Och när jag klev av bussen och stegade över torget och in på Matöppet där pappa var och handlade, hade jag egentligen bara en tanke i huvudet: "Tack gode gud att jag inte bor här längre"! Varje gång jag är där, alltså i självaste byn, inte när jag är ute på vischan när jag jobbar, känner jag så, att jag är glad att jag tog mig därifrån. För när jag tänker tillbaka på byn så kommer jag ihåg hur alla känner alla och hur det snackas om folk när man går in på Ica. Den som verkar vara en god och pålitlig vän kan likagärna snacka skit bakom ryggen på en med första bästa person som dyker upp. Jag inser att det förstås säkerligen är likadant inne i stan också, men jag inbillar mig iallafall att de som snackar skit om mig inte gör det med andra människor som jag känner.
När jag var hos pappa så hjälpte jag iallafall honom med installationen av ett USB-ljudkort som han hade problem med. Och så installerade jag Skype till honom, och så letade jag på vinden efter lite grejer som jag letat efter en miljon gånger innan. Och den här gången - äntligen - så hittade jag dem, allihop! Otroligt. Dock glömde jag förstås kvar hälften i pappas kök när jag skulle åka. Så där ligger nu mammas ansiktskräm och godis (inhandlade i Polen) och min gamla hemkunskapsbok, lite post och annat. Skoj. Verkligen. Jag säger då det, ungefär där slutade min småsenilitet (heter det så?) vara charmig.

Ok, söndag morgon. Idag har jag lite att göra. Först ska jag orka dra mig upp ur sängen. Sen ska jag baka havreflarn till pappa. Sen blir det duschen, och till slut tåget till Vinslöv. Allt detta på bara några timmar? Undrar faktiskt om jag verkligen hinner med allt, men vi får väl se hur det går. Allra först blir det förstås frukost!

Sitter i soffan med mamma och snackar och slötittar på MTV. Så dyker U2 upp med dagens låt, och jag kommer plötsligt på hur mycket jag älskar den låten - fast när han sjunger den tillsammans med Mary J Blige. Den är faktiskt så himla bra så den får bli dagens låt. Lyssna, och njut!

One
U2 & Mary J Blige

Is it getting better
Or do you feel the same?
Will it make it easier on you now?
You got someone to blame

You say one love, one life (one life)
It's one need in the night
One love (one love), get to share it
Leaves you darling, if you don't care for it

Did I disappoint you?
Or leave a bad taste in your mouth?
You act like you never had love
And you want me to go without

Well it's too late, tonight
To drag the past out into the light
We're one, but we're not the same
We get to carry each other
Carry each other
One...

Have you come here for forgiveness?
Have you come to raise the dead?
Have you come here to play Jesus?
To the lepers in your head

Well, did I ask too much, more than a lot?
You gave me nothing, now it's all I got
We're one, but we're not the same
Cos if we, had each other
Then we'd do it again

You say
Love is a temple
Love is a higher law
Love is a temple
Love is the higher law
You ask me to enter
Well then you make me crawl
And I can't keep holding on
To what you got
Cos all you got is hurt

One love
One blood
One life
You got to do what you should
One life
With each other
Sisters and my
Brothers
One life
But we're not the same
We get to
Carry each other
Carry each other

One...
One love

Jag åkte in till stan för att börja handla julklappar. Jag kom hem en timme senare med en farsdagspresent och en massa grejer till mig. Dock självklart inte en endaste julklapp. Typsikt, eller vad?

Nytt rekord alltså. 21 läsare på en dag. Hur ska vi fira det?

Sitter och tittar på Kanal 5:s nya satsning. Ullared. Och jag undrar förstås om det är någon som är road på något vis alls av programmet. För jag är det inte. Det jag ser i TV-rutan är ett gäng tragiska figurer. Det är sorgligt att folk hellre ägnar två veckor av sitt liv åt att shoppa lågkvalitetsprylar och supa i ett tält, än att faktiskt göra något vettigt. Ledsen, men här är det bara totaldiss som gäller. Jag hade verkligen skämts om jag var med i programmet.

Har ganska precis kommit hem efter att ha fått skön ryggmassage. Och jag säger då det, det var länge sen jag mådde så bra i min kropp, så länge sen jag var så avslappnad. Ändå är jag inte helt slapp i musklerna, sitter och spänner axlarna och nacken som vanligt. Jäklar, jag stressar då alldeles för mycket!

Oh my god, vad är det här? Har jag fått en länk hos nån kändis? Hamnat på förstasidan? Sen jag ändrade designen för ett par timmar sen har jag plötsligt fått värsta läsarvågen. 17 läsare, fattar ni?! Tre till och vi har ett nytt rekord!

Sådär! Ny design! Vad tycks?

Och just det. Älskling, du får mer än gärna lämna ett avtryck nån gång. Det vore väl trevligt?

Funderar på om det kanske är dags att byta design på bloggen? Till något lagom höstigt sådär?

Uaaahh! Hör och häpna!

Mitt mobila bredband här hemma har funkat utomordentligt kasst i två veckor. Varje gång jag ringde supporten på Telenor sa de att det är mitt modem det är fel på, eftersom de inte fått någon felanmälan på masten (typ som att mina samtal inte borde räknas som en felanmälan). "Du kan få ett nytt modem om du binder dig i ett år till" sa de. Jävla sätt, tänkte jag. Då går jag hellre till en konkurrent, om inte Telenor kan ge mig modem som funkar i mer än 11 månader. Det borde ju vara ett garantiärende vid det här laget!

Men så igår snackade jag med mamma i telefon, och hon satt med datorn uppkopplad i knät. Alltså, vi har ju samma modem och allting då. Så frågade jag hur det funkade, och hon tyckte det funkade fin-fint. Hon använde kanske inte exakt de orden, men ja.

Så där fick ni, Telenornissar, för att ni ville få mig att binda mig ett år till. För inte fan var det fel på modemet iallafall!

Glömde nycklarna igår kväll. Skulle precis upp till älsklingen när jag insåg det. Fan! Men ok, man klarar väl sig. Cykeln som står i Vinslöv, som jag cyklar på när jag ska till jobbet, nyckeln till den ligger ju hemma. Men ok, man kan väl gå. Sov hos älsklingen, vaknade, gick till resecentrum och tog bussen till Vinslöv. Enda problemet var att ju längre ut på landet bussen körde, desto mer snöslask låg på marken. Det resulterade i att promenaden till jobbet gjorde mina fötter riktigt dyngsura! Skorna droppar fan nästan, ska strax krama ur dem och lägga på ett element. Och tur är väl det, att vi har såna här på jobb. Annars blir det blöta skor på torra fötter på väg hem, och DET är inte kul!