Jag har alltid trott att det ska bli kul att köpa min första bil. Men det visade sig vara oerhört jobbigt. Själva processen är så stressande. Vilka märken är bra, och vilka bör jag undvika? Ska jag ha en liten bil som är bensinsnål, eller ska jag planera för eventuella framtida barn och satsa på en större? Är säljaren seriös eller kommer den här bilen gå sönder inom två veckor? Ska jag passa på nu eller ha is i magen? Så många frågor, och så få svar!
Kära Lulle, en fin vän till mig, kan ju sånt här med bilar bättre än jag. Hon har lovat att följa med och titta på bilar som är intressanta. Men jag har så svårt att lita på en privat säljare (fördomar, javisst!) att jag inte kommer så långt som till provkörning ens. Jag frågar alla jag kan tänka mig som har ett hum om bilar vad de tycker då jag knappt vet ut eller in själv. Vad ska man fråga om när man ringer på en annons? Vad är viktigt?

Nej, just nu är jag så uppstressad av hela bilköpsgrejen så jag vill bara strunta i det. Idag fick jag ont i magen för första gången någonsin av stressen, och började nästan gråta. Det är visst allt annat än kul att köpa bil, det enda som är roligt är allt det där vi ska hitta på när jag väl har köpt en. Men tills dess... Ja. Stress. Men det ska väl gå bra det också. Som (nästan) allt annat.

Sitter och tänker på pappa igen, och hur otroligt mycket jag saknar honom. Tänker på hur rädd han måste varit när han dog. Funderar på hur det vore om han hade stannat hemma den där dagen. Hade han dött ändå, eller hade han fått leva vidare? Finns det ett öde i varje människas liv, ett förutbestämt slutdatum? Eller är allt slump?

Igår var Johanna här och hjälpte mig vika massa tvätt. Så käkade vi vattenmelon och gick på promenad. Jag glömmer lätt mellan varven att det faktiskt är trevligt att gå en promenad ibland, särskilt när man har sällskap. Men allra oftast föredrar jag att cykla framför att gå.

Idag är jag helt slut efter jobbet, som varje dag den här veckan. Hittills har det ändå varit någorlunda hanterbart, men just nu känner jag att jag skulle kunna somna när som helst. Men värst misstänker jag ändå att det blir imorgon. Mitt pass strcker sig från 8-18.30, alltså 10,5 timme! Det är ett fruktansvärt långt pass, men jag har klarat det förr, och kommer klara det igen om jag måste.

Igår hade jag stängning på jobbet, vilket innebar att jag var zombie när jag väl kom hem. Man orkar inte så mycket efter en så lång dag.
Idag hade jag öppning också, så jag var uppe före tuppen, känns det som. Nu är jag jättetrött, men ska försöka vara vaken hela dagen. Det är meningen att jag ska träffa kära Jennelie idag, men jag får inte tag på henne. Jag har skickat iväg ett sms iallafall, så vi får se om hon dyker upp!

I helgen har vi varit nere i Lund hos sambons mamma. Sambon har varit och tävlat, och jag har shoppat lite. Det blev en kjol och ett långt linne på Indiska, lite kökstillbehör på Bolagret och ett nagellack på Lindex.

På väg hem idag hoppade jag av tåget i Vinslöv och promenerade till kyrkogården där pappa är begraven. Det var tungt. Lite då och då slås jag av en sån fruktansvärd saknad efter pappa, jag kan inte förstå att vi aldrig mer kommer ses. Självklart blev jag jätteledsen även idag. Jag kunde inte låta bli att tänka på alla saker som pappa redan missat i mitt liv, och kommer att missa framöver. Han missade hela min bagarutbildning och när jag och sambon förlovade oss. Han kommer missa mitt (eventuella) bröllop och när mina barn föds (för såna ska jag ha, förr eller senare!). Tänk att jag aldrig mer kan ringa honom och berätta hur glad jag är över något.. Ja, det är verkligen ofattbart.

Graven är jättefin fortfarande. Jag är så glad att vi lyckades ge pappa en så dyr och fin sten. Pappa fick hanka sig fram ekonomiskt hela sitt liv och drogs med stora skulder, så det känns så fint att han åtminstone nu kunnat få något dyrt och lyxigt och fint, som dessutom kommer hålla massor av år till. Jag önskar bara jag hade orken och tiden att besöka graven oftare, känns så fel att jag inte är där mer än varannan månad...

Idag var en oerhört tuff dag på jobbet. Det började väldigt bra med en hyfsad frukost, och en ganska lugn lunch också. Men på vilar var det ett barn som testade gränser och utmanade så pass mycket att jag var tvungen att gå ut för att inte börja gråta. Jag är inte den som ger upp i första taget, jag är egentligen oerhört envis. Det är första gången någonsin som jag inte klarat av att hantera ett barn som testar mig. Jag var så oerhört arg på mig själv och arg på barnet, och när jag är så arg är det verkligen bara tårar som kan komma. Så jag hämtade en annan personal som är van vid barnet, som löste situationen. Men stressen fanns kvar i min kropp, så jag kunde inte ens slappna av på min lunchrast.

Nu är det iallafall fredag och helg. Jag ska slänga ihop något gott att äta, sen har jag väl ungefär 5 minuter på mig att bestämma mig om jag ska följa med sambon ner till Lund eller inte. I vilket fall som helst önskar jag mina läsare en trevlig helg!

Idag har jag och sambon hängt i parken på allsångskväll. Artister på scen var Sanna Nilsen, Eric Gadd och någon snubbe som kallade sig Jon-Jon. Huvudattraktionen för vår del var Gadd, då sambon nog har en hemlig kändis-crush på honom, fast han inte vill erkänna det. Nåväl. Eric Gadd körde lite gamla klassiker som jag inte vet namnen på, men kan nynna dem. Är ni med?

I wanna love you the right way, I wanna love you noooooooow... Den sjöng han när vi cyklade till parken, så var den slut lagom till vi kom fram. Sen blev det lite Baby baby baby, itäs my personality och Rise up! mummel-mummel... You crazy sexy people. Sjunger jag bra?

Godmorgon!
Kände mig lite stressad, för jag trodde jag måste sticka hemifrån klockan 07:15. Men så kom jag på att jag ju inte börjar förrän 07:45, så jag behöver inte sticka förrän om en kvart!

Idag har jag varit och jobbat på en förskola här i stan. Jag ska jobba där i två veckor är det tänkt. Det rätt skönt när man får såna här lite längre vikariat på samma ställe, för man får chansen att lära känna barnen och se lite av deras utveckling. När man bara har max tre dagar på ett ställe så är det precis att man hinner lära sig deras namn.

När jag kom hem från jobbet idag var jag helt slut. Slog på tv:n en stund, men så försvann strömmen, så jag gick och lade mig i sängen istället. Vaknade 3,5 timmar senare! Hoppas starkt att jag kommer kunna somna ikväll. Något säger mig att det inte blir några som helst problem...

förresten har jag märkt att jag gäspar väldigt mycket. Inte för att jag är trött direkt, jag bara... gäspar. Måste dock se ganska oengagerad ut när jag jobbar, sitta och gäspa hela tiden... Men jaja. Jag är ju inte mindre närvarande för det!

Idag har Anja och Rasmus varit här. Det började med att jag fick ett sms av Anja att hon ville ses, så blev det att de kom hit, så grillade vi på gården. Jättemysigt! Det blev lite grillspett och en tomatsallad med fetaost. Sen satt vi på en filt och blåste såpbubblor, och så kom ena grannen och hans barn ut på gården, och minste pojken tyckte såpbubblorna var jätteroliga att jaga. Tyvärr hade jag huvudvärk hela tiden (har fortfarande lite ont, men inte alls som då), så jag kände mig inte jättesocial. Och Rasmus skulle upp tidigt imorgon och jobba, så de åkte hem ganska tidigt också. Men det var ju sjukt trevligt att de kom hit iallafall!

Jag drömmer om pappa nästan varje natt. Drömmer att allt är som vanligt, att vi sitter och snackar. Eller att det är en vägg eller något mellan oss, och jag vet att han är där, och han vet att ajg är här, men vi kan inte prata eller röra varandra. Eller så drömmer jag att vi sitter och fiskar i en liten båt på någon sjö någonstans. Eller att vi simmar runt i nämnda sjö. I vilket fall som helst så är det fruktansvärt jobbigt när jag vaknar. Varje gång jag har drömt om pappa måste jag påminna mig själv om allt som hänt senaste året, att han inte finns längre. Tänk vad bra det vore om drömmen kunde sudda ut pappas död och begravning och allt, om man kunde vakna på morgonen och så fanns pappa igen.

Jag och sambon har haft det så mysigt! Vi köpte kycklingrulle på pizzerian och åt i parken. Sen låg vi där en timme ungefär och myste i solen. Sjukt mysigt. Sen stack vi bort till hemmakväll och köpte B&J-glass som vi avnjutit i soffan nyss. Så härlig eftermiddag!

Precis hemkommen efter provkörningen av den fina fina bilen. Det var... en upplevelse.

Vi kom dit, jag, sambon, Lulle och Patrik, till bilfirman som säljer bilen. Vi fick låna nyckel och öppnade bilen, tittade under motorhuven. Lulle som kan bilar bad mig starta motorn. Jag satte i nyckeln i tändningslåset och... kunde inte vrida om! Det var som om nyckeln var fastsvetsad! Någon slags låsfunktion, och jag kände mig väldigt blond när jag bad Lulle starta bilen istället. Vi bytta plats, jag ställde mig framför bilen, och Lulle vred om nyckeln, och... Inget. Inte ens ett litet knäpp som det blir när man hör att bilen nääästan försöker starta. Den var helt död! Säljaren fick hämta något slags portabelt bilbatteri och startkablar. Efter lite om och men fick vi igång bilen. Säljaren förklarade att det blir så när bilen inte hade varit igång på ett tag. Jaja.

Lulle passade på att fråga lite om rost och sånt. Vi fick veta att kamremmen var nybytt och att de inte hade haft igång bilen sen dess. Lulle frågade en gång till om bilen var rostig någonstans.  - Nej, det tror jag inte, svarade säljaren. Lulle frågade om tvärbalkar och sånt där som jag inte förstår mig på. Säljaren gick ner på alla fyra för att titta under bilen, och svarade igen att han inte trodde bilen var rostig.

Vi fick till slut hoppa in i bilen och köra iväg på en provtur. Jag körde bort till Yllans parkering för att testa bromsarna och svängradie och allt möjligt skoj. Vi svängde runt där en stund tills alla var yra, och jag mådde till och med illa. Sen stannade vi till och kollade så alla lyktorna funkade samt tog oss själva en titt undertill för att se efter rost. Det visade sig att tre lyktor inte funkade, samt att tanklocket fattades. Och undertill på bilen visade Lulle mig hur ett nästan sönderrostat avgasrör ser ut. Hon sa att jag skulle få byta hela avgassystemet ganska snart om jag köpte bilen. I ungefär det ögonblicket förstod jag att det inte var någon bil jag skulle köpa.

Väl tillbaka på bilfirman förklarade jag läget för säljaren, sa att jag inte skulle köpa bilen till det priset de ville ha (15000:-). Han sa att de hade många fina småbilar och pekade ut över bilarna på gården... Och i samma ögonblick insåg jag att jag inte skulle köpa någon bil alls av denna firma. De kändes inte seriösa för fem öre. Vi gick en halv sväng bara för att titta på de andra bilarna, sen körde Lulle oss hem.

Jakten på den perfekta bilen fortsätter...

Quinoasallad med räkor. Riktigt gott!

Vaken! Precis ätit frukost. Idag ska jag provköra en riktigt fin bil, ska bara vänta på att Lulle vaknar först! Sen blir det till att laga lite mat eller nåt, och förhoppningsvis går vi och sätter oss i parken en stund i eftermiddag, sambon och jag. Ha en fin söndag!

Nyss hemkommen från kalas. Mkt trevligt. Den här gången jobbar jag ju inte natt heller, så jag behövde inte gå efter bara ett par timmar. Nu är jag trött och pigg samtidigt. Hade varit kul att gå ut nu och dansa dansa dansa hela natten, men sambon vill inte. Nåväl.

Sambon står förresten och pratar med Sigge just nu.

Sigge: Mjaaaaau.
Sambon: Hej!
Sigge: Mjau.
Sambon: Hur är det med dig?
Sigge: Mjaaaaaaaauuu. Mjau.
Sambon: Men du har ju mat?
Sigge: Mjau.'

Gulligt.

Nu är det läggdags. Gonatt!

4 baguetter och ett formbröd på jäsning. Kanske att jag gör fantastiskt goda knäckehjärtan sen också, om jag orkar.

Tjohoo vad duktig jag är! De senaste två dagarna har jag inte varit motiverad till någonting som har med städning att göra. Men idag så knäppte det till uppe i knoppen, och hejåhå vad det blev rent i köket! just nu pausar jag med en god kopp te, men sen fortsätter jag med att baka lite bröd, som jag skulle gjort i förrgår.

Sigge är visst lite förbannad också. Han hälsar att om matte inte kan beställa hem kattsand i god tid tänker han använda husses väska som kattlåda. De två kattlådor han har tycker han innehåller för lite sand, så han får inte gräva ordentligt. Nåväl, det är väl bara att skicka ner husse till djuraffären runt hörnet att köpa lite sand, säger matte. Fast att hon redan beställt 20 kg som är påväg med posten och kommer på måndag. Matte är smart nämligen. Hon vill inte att Sigge ska använda hennes väska som kattlåda medan hon tvättar husses!

Förresten. Jag hade tänkt göra om bloggen lite. Och med lite menar jag mycket. Frågan är bara hur jag vill ha det! Så tipsa mig gärna om någon snygg blogg, även din egen för all del, så jag kan få lite inspiration!

Jag har gått och skaffat mig en ajfån. En alldeles sprillans ny snygg blank iPhone. Jag gillar den. Jag älskar den. Jag är kär i den.